Archive by Author

Sthlm Media Meetup #3 – Om robotjournalistik

20 Maj

På tisdag nästa vecka (26/5) är det dags för Sthlm Media Meetup #3. Den här gången tänkte vi prata om robotar.

Robin Govik från Mittmedia kommer ner från Östersund för att berätta om deras robotjournalister som just nu tar sina första stapplande steg på redaktionen. Ola Nilsson från Robosport pratar om hur man gör en fotbollsrobot och Jens Finnäs från Journalism++ Stockholm omvärldsspanar.

Hur bygger man en egen robotjournalist? Vad kan man ha dem till? Och är de bra nog att ta över på redaktionerna?

Tid: Tisdag 26 maj 2015 kl 17.30-20.30
Plats: Sup 46, Regeringsgatan 29, Stockholm
Kostnad: 100 kr + anmälningsavgift på Eventbrite
Ingår: Medlemskap i FAJK 2015 + lättare mat och välkomst-öl

Anmäl dig här och sprid till kollegor som gillar robotar: http://www.eventbrite.com/e/sthlm-media-meetup-3-robotarna-ar-har-tickets-16894755669

Annonser

Sthlm Media Meetup #2 om ny utrikesjournalistik

14 Apr

Sthlm Media Meetup - Bellingcat, Blank Spot Project, Martin Edström

Den 22 april är det återigen dags för Sthlm Media Meetup och denna gången är titeln ”På utrikesfronten intet nytt?”.

Tid: 22 april 2015 kl 17.30-20.30

Plats: Wallingatan 37, 11124 Stockholm

Pris: 100 kr + ev anmälningsavgift (välkomstöl och enklare mat ingår i priset)

OBS: Ni måste anmäla er i förväg här

Viktig, prestigeladdad och dyr – utrikesjournalistiken är en given punkt när “kvalitetsjournalistik” står på dagordningen eller när mediebjässarna ska slå sig för bröstet. Utrikesredaktioner har däremot inte gjort sig kända för att gå i bräschen för journalistisk förnyelse. Men det är dags för revansch – vi hälsar på hos Blank Spot Project (OBS: alltså inte samma adress som sist) och djupdyker i tre nya och spännande exempel på nyskapande utrikesjournalistik .

Moderator: Carl Fridh Kleberg, utrikesjournalist Expressen

Talare:
Andrew Haggard, från Bellingcat som använder sociala medier och andra öppna källor för att gräva fram allt från attacker med kemiska vapen i Syrien till hur MH17 sköts ned över Ukraina.

Brit Stakston och Martin Schibbye, från  Blank Spot Project som crowdfundat ihop en miljon kronor för att täcka de blinda fläckarna i världen

Martin Edström, från Frilans/Bildbyrån Kontinent som med sitt projekt 360 prövar ny mark för bildjournalistiken.

 

Äntligen ett nytt FAJK-arrangemang: Sthlm Media Meetup 17 mars

25 Feb

Det var länge sedan det var något FAJK-evenemang. Men nu är det dags för Sthlm Media Meetup som vi hoppas kommer att bli en återkommande mötespunkt för digital medieutveckling och ny journalistik.

Tid: Tisdag 17 mars 2015 kl 17.30-21.00
Plats: Sup 46, Regeringsgatan 29, Stockholm
Kostnad: 100 kr + anmälningsavgift på Eventbrite
Ingår: Medlemskap i FAJK 2015 + lättare mat och välkomst-öl
OBS: du måste anmäl dig i förväg här!

Karin Ekman, SVT, Ehsan Fadakar, Aftonbladet, Barth-Kron, DN och Jack Werner, Metro deltar i Sthlm Media MeetupKarin Ekman, SVT, Ehsan Fadakar, Aftonbladet, Viktor Barth-Kron, DN, och Jack Werner, Metro, deltar på Sthlm Media Meetup

Premiärtema: Den nya mixen
Kvällspressen pratar ofta om mixen, blandningen mellan högt och lågt. Information och underhållning. En lite snaskigare löpsedel som därmed kan finansiera tyngre journalistik. Löpsedlarna är nu ersatta av inlägg på Facebook, och plötsligt är mixen en annan. Vilket material är det som drar, hur balanserar man upp det, och hur klarar man av att locka läsare till även det som stannar av på två likes? Kom och lyssna på vad företrädare från tre av våra ledande mediehus har att säga om den nya mixen.

17.30 – Dörrarna öppnar.

18.00 – Tema: Den nya mixen.

18.15 – Panel: Karin Ekman, redaktör och formatansvarig sociala medier SVT Nyheter, Viktor Barth-Kron, bloggare och skribent DN, Ehsan Fadakar, chef sociala medier Aftonbladet.

Moderator Jack Werner, skribent och viralgranskare på Metro.

19.00 – Frågestund.

20.00 – Mingel i “baren”.

Enklare mat och dryck finns till försäljning. (All betalning sker med Swish, vi kan inte ta emot kontanter)

Arrangörer: Viktor Ström, Jack Werner, Ehsan Fadakar tillsammans med FAJK.

Här är vinnarna i FajkHack 2013

6 Maj
Vinnare i kategorin Bästa nyhet

Vinnare i kategorin Bästa nyhet: United Press. Robin Linderborg, Hans L Olofsson (NTM/Norrbottens media), Joachim Kerpner (Aftonbladet), Peter Jonsson (Mittmedia). Foto: Lotta Holmström.

United Press

Den osynliga smutsen över Norrland

Vinnare i kategorin Bästa visualisering: SVT Pejl 1. Kristofer Sjöholm, Fredrik Stålnacke och Åsa Rasmussen.

Vinnare i kategorin Bästa visualisering: SVT Pejl 1. Kristofer Sjöholm, Fredrik Stålnacke och Åsa Rasmussen. Julia Lindberg saknas på bilden. Foto: Lotta Holmström.

SVT Pejl 1

Så har den lokala medeltemperaturen förändrats + Väderpejl – kolla in gammalt väder

Vinnare i kategorin Bästa journalistiska webbtjänst: SVT Pejl 2 - Pejlpinglorna

Vinnare i kategorin Bästa journalistiska webbtjänst: SVT Pejl 2 – Pejlpinglorna. Lotta Holmström, Linnea Heppling och Helena Bengtsson. Foto: Kristofer Sjöholm.

SVT Pejl 2 – Pejlpinglorna

Soptipparna hotar vårt grundvatten

Team United Press

6 Maj

Vinnare i kategorin Bästa nyhet

Den osynliga smutsen över Norrland

I laget:  Peter Jonsson (Mittmedia/Sundsvalls tidning), Joachim Kerpner (Aftonbladet), Robin Linderborg och Hans L Olofsson (NTM/NSD/Norrbottens media). Tyvärr kom inte riktigt hela presentationen med i video. Vi beklagar detta.
Länk: http://robinlinderborg.se/hackathon

Vad?

I Norrland finns Europas sista vildmark. Men i Kiruna, Piteå, Örnsköldsvik och Sundsvall släpper industrier som statliga LKAB ut tusentals ton mikroskopiska partiklar varje år, trots forskares larm om de skadliga hälsoeffekterna.
Små partiklar, mindre än 0,001 millimeter i storlek – så kallade PM10-partiklar – orsakar stora skador på människokroppen och årligen dör mellan 3 000 och 6 000 svenskar i förtid på grund av partiklarna.

Intensiva insatser har pågått i i flera år för att minska halten i luften i de svenska storstäderna, som pekats ut som värst i landet. Men Sveriges tio största utsläppare finns inte i Stockholm, Göteborg eller Malmö, utan i Norrland. Inom gruvbrytning, skogs- och pappersindustri och kemikalieframställning står tio anläggningar för en och en halv gånger mer partikelutsläpp än de tre storstadskommunerna – tillsammans.

Visualiseringen består av en samlad webbpresentation med bilder, text och interaktiva kartor.

Den osynliga smutsen över Norrland

Team United Press: Den osynliga smutsen över Norrland.

Data?

Utsläpp av PM10 på kommunnivå – hämtat i Nationella emissionsdatabasen:
http://www.airviro.smhi.se/cgi-bin/RUS/apub.html_rusreport.cgi

Naturvårdsverkets data om industriutsläpp per industri:
http://opennv-test.cloudapp.net/Item/nv/Industriutslapp.xlsx

Befolkningsuppgifter och uppgifter om landarealyta från SCB

Metod?

Vi har gjort beräkningar med hjälp av Excel och sedan visualiserat materialet med hjälp av Javascript och GIS.

Team SVT Pejl 1

6 Maj

Vinnare i kategorin Bästa visualisering

Så har den lokala medeltemperaturen förändrats + Väderpejl – kolla in gammalt väder

I laget: Julia Lindberg, Åsa Rasmussen, Kristofer Sjöholm, Fredrik Stålnacke
Länk: Så har den lokala medeltemperaturen förändrats
Länk till vädertjänsten kommer senare.

Vad?

Den lokala uppvärmningen skiljer stort mellan olika delar av landet. Nordligaste Norrland och norra Svealand hamnar i topp med platser på upp mot och över 2 graders uppvärmning de senaste 50 åren. Längs med kusterna i Götaland hittar vi de lägsta temperaturökningarna på ca 1 grad. Med andra ord har vissa delar av landet haft dubbel så stor temperaturförändring jämfört med andra. Detta har vi fått fram genom egna analyser och beräkningar av väderdata från SMHI/Naturvårdsverket och utifrån dessa har vi sedan byggt våra visualiseringar.

Dessutom har vi byggt en vädertjänst där man kan kolla upp vilket väder det varit ett visst datum på någon av de 150 observationsplatser i Sverige mellan tiden 1961-2011. Du kan bl a få fram topplistor över temperatur och nederbörd samt uppmätta noteringar för ett specifikt datum.

Data?

Dataserier från 150 svenska meteorologiska observationsstationer åren 1961-2011. Datan är framtagen av SMHI i samarbete med Naturvårdsverket.

Här ligger datan: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/dataserier-2.1102

Metod?

SMHI har i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram observationsdata för 150 observationsplatser mellan åren 1961-2011. Vi har gått igenom samtliga dessa stationer och valt ut de med långa sammanhållna tidsserier över årsmedel för temperatur och nederbörd. Eftersom en majoritet av stationerna saknar data över hela perioden har vi valt att göra vår analys på de som har så fullständig data som möjligt men ändå täcker in hela landet. Det förekommer även några stationer som vi plockat bort eftersom de har för stor spridning och därför ger en osäker beräkningsgrund. Till exempel Jokkmokks mätstation som har flyttats flera gånger.

Efter denna analys har vi kommit fram till ca 30 st stationer där vi tycker det känns trovärdigt att göra beräkningar av det utjämnade medelvärdet för den lokala medeltemperaturförändringen. Det utjämnade medelvärdet har då tagits fram med hjälp av en linjär regressionsanalys där samtliga årsmedelvärden slagits samman matematiskt och därefter utjämnats till en rak linje från 1961 till och med 2011. Det är utifrån värdet som denna linje ger vid dessa årtal som det förändrade medelvärdet har beräknats, dvs differensen mellan de utjämnade medelvärdet för 2011 och 1961.

För analys har vi jobbat med Excel för visualiseringarna med Tableau Public.

SVT Pejls vädertjänst för att kolla upp historiskt väder en viss dag på året.

SVT Pejls vädertjänst för att kolla upp historiskt väder en viss dag på året på en viss plats.

Webbtjänsten är byggd mot ett eget API där vi hämtar datan. Backend är byggt i Django och Python. Visualiseringarna är gjorda med hjälp av JavaScript-biblioteket High Charts.

Team SvD

6 Maj

Utsläppskollen

I laget: Maria Sundén Jelmini, Karin Thurfjell, Olle Morén och Tobias Brandel
Länk: http://www.svd.se/miljovannen/

Vad?

I steg ett vill vi ge människor ett verktyg för att se hur mycket växthusgaser deras vanor genererar, och även tydliggöra vilka de största bovarna är. Till exempel visar det sig att långa flygningar står för otroligt mycket mer utsläpp per person än köttätande.

Steg två blir att samla in datan som de som använder tjänsten lämnar och bygga en karttjänst där man kan se hur vanor som är dåliga för klimatet skiljer sig åt mellan olika områden och mellan kön. Med datan vill vi skapa en karta där områden med hög andel växthusutsläpp markeras.

Data?

Köttdata från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.
Data om bil- och flygtransporter från FN:s klimatpanel och Den nationella resvaneundersökningen från SIKA (nuvarande Trafikanalys).
Data om utsläpp i olika kommuner från Swedwatch i vår exempelkarta i Google Fusion.

Utsläppskollen SvD

Utsläppskollen Miljöbov

Metod?

Generellt är det bara enkel HTML/JavaScript som visar tjänsten men ambitionen finns att läsa in de parametrar som är bedömande via API eller på annat sätt i backend. Varje körning är sedan tänkt att sparas för att kunna presenteras i t.ex. Google Fusion.

Team Grupp 6

6 Maj

Privatloggad miljödata ❤ myndighetsdata = sant

I laget: David Hall, Gitta Willén
Länk: http://www.digitalstorytelling.se/fajkhack/

Vad?

Vi vill visa att de som som redan gör så kallad lifelogging, där man loggar sin egen privata livsstilsdata, även är öppna för att med hjälp av mindre sensorer samla in privat miljödata, logga den och även dela data till en community och myndighet.

Visualiseringen visar Naturvårdsverkets nuvarande mätstationer samt var de privatpersoner, som vi tillfrågade angående deras vilja att samla in och dela egen loggad miljödata, är placerade. Naturvårdsverkets senaste data är från 2011.

Data?

Naturvårdverket PM10 och PM25 statistik.
Kollaborativt insamlad information från 84 stycken online enkätsvar.

Gitta Willén pratar om kollaborativ data-insamling.

Gitta Willén pratar om kollaborativ data-insamling. Foto: Lotta Holmström

Metod?

Vi började med att intervjua Ann-Marie på Naturvårdsverket, angående deras tankar kring att mäta miljödata, mätstationer och crowdsourcing. Hon tipsade om Anders Foureaux vid vid Enheten för Miljöinformation och IT, på Naturvårdsverket. Vi ringde upp honom och fick ytterligare information om deras tankar kring nytänkande kring miljödata. Tyvärr kunde han inte ställa upp på en intervju på så kort varsel en lördagskväll, men vi fick ta del av dokument och tips om intressanta länkar kring kollaborativt insamlande av miljödata.

Vi har använt Google Docs för att få en gemensam plattform för kommunikation och för att dela texter. Vi har har jobbar kollaborativt och med en agil process där vi stämmer av successivt efter hand som projektet framskrider. Vi tänkte sedan noga igenom vilka frågor som vi ville ställa, för att samla in så användbar data som möjligt. Vår frågeställning är hur mognadsgraden och intresset är för att logga privat miljödata och att dela den. Hur det i så fall skulle påverka vår kunskap om hälsa och miljö. Den enkät som vi använde oss av för att kollaborativt samla in information om viljan och mognadsgraden för att logga och dela miljödata, gjorde vi gemensamt i Google Forms. Den delade vi sedan online i våra nätverk och spred den så mycket som vi kunde under lördagkvällen. Vi fick en totalt 84 stycken ifyllda enkäter.

Vi delade enkäten i våra Twitterflöden, Facebook och via mejlinglistor. Vi ägnade tid åt att tacka för RT/Retweeter, att svara på frågor och att informera om FAJKHack2013 + Naturvårdsverkets öppna API.

David hämtade data från Naturvårdverket PM10 och PM25 statistik. Han plottade ut den på Google Maps med hjälp av Javascript-biblioteket D3. Vi har samlat all information på en WordPressblogg.

Team SVT Pejl 2 – Pejlpinglorna

6 Maj

Vinnare i kategorin Bästa journalistiska webbtjänst

Soptipparna hotar vårt grundvatten

I laget: Helena Bengtsson, Linnea Heppling, Lotta Holmström
Länk: http://lottaholmstrom.se/pejl/nyhet.html

Vad?

Nyhet: Hundratals deponier finns i vattenskyddsområden – och för flera av dem har man hittat föroreningar i grundvattnet.

Visualisering: Se var någonstans dessa deponier finns och klicka på kartan för att få mer information om deponierna, inklusive om man hittat föroreningar vid provtagning av grundvattnet.

Webbtjänst: Hjälp oss hitta de dolda soptipparna – sätt en nål på kartan och skicka in en bild på bilvraken och kylskåpen i naturen.

Soptipparna hotar vårt grundvatten.

Soptipparna hotar vårt grundvatten. Reporter Lotta Holmström, foto: Linnea Heppling

Data?

Naturvårdsverkets databas över aktiva deponier
Länsstyrelsernas databas EBH-stödet över potentiellt förorenade platser
Naturvårdsverkets Utsläpp i siffror
Naturvårdsverkets SMP – Svenska miljörapporteringsportalen
Sveriges vattenskyddsområden
MIFO-rapporter och andra undersökningar från länstyrelserna i Sverige

Metod?

All data från Naturvårdverket fanns från början i Excel. De aktiva deponierna lästes in i Access och där samkördes de med Utsläpp i siffror och data från SMP för att hitta koordinater för alla deponier.
Länsstyrelsernas EBH-stöd, Miljöpejl, finns i PostgreSQL och det verktyget användes också för att konvertera koordinater i RT90 till WSG84

Den färdiga tabellen lästes ut i CSV-format och samkörningen med vattenskyddsområdena (avståndsberäkning mellan deponier och områden) gjordes av vår utvecklare Fredrik i PostgreSQL och PostGis. Deponierna från Miljöpejl och de tre aktiva deponierna lades samman i en excelfil som sedan användes för visualisering i Tableau. Till denna tabell lades också information från MIFO rapporter för de tio objekt som har riskklass 1 i EBH-stödet.

För tjänsten används Google Forms och Spreadsheet för att skapa ett inmatningsformulär och databas. Javascript for att visualisera på en karta, detta kopplat till Google Maps API v3. Inslaget redigerades i Final Cut Pro och bilder behandlades i Photoshop. Naturligtvis html för att bygga siten.

Team Helsingborgs Dagblad

6 Maj

Hotade arter kan försvinna när miljöskyddsområden i Skåne får minskad budget

I laget: Peter Ferm, Maja Linden, Elin Andersson med hjälp av Artilect (Martin, Jacob och Carl).

Vad?

Nyhet: Allt större ytor i Skåne skyddas. Men budgeten för att sköta om dem blir allt mindre. Följden kan bli att hotade arter försvinner, speciellt i Skåne där majoriteten av de skyddade områdena är kulturlandskap. Kapitalförstöring, anser länsstyrelsen i Skåne.

Visualisering: En karta som visar hur de skyddade områdena i Skåne breder ut när man flyttar en markör över en slide (2004-2012). År för år blir de också blekare i färgen, för att visa att budgeten minskas. På en karta intill visas vad som händer med den biologiska mångfalden när pengarna per hektar minskas.

Bakgrund: http://hd.se/skane/2012/09/09/kvantitet-gar-fore-kvalitet-i/

Data?

Från Naturvårdsverket hämtade vi rådata med geografisk information om naturområdena inklusive information om gällandeår. Budget för skötsel av skyddade områden 2004-2013 begärdes ut från länsstyrelsen i Skåne. På Artportalen och Miljömålsportalen letade vi data om hur den biologiska mångfalden i Skåne har utvecklats övertid.

Metod?

Med hjälp av Naturvårdverkets kartverktyg säkerställde vi att informationen stämde från år till år (rådatan visade inte områden som hade slagits samman eller försvunnit). Kartutseendet hämtades från Cloudmade och anpassades grafiskt. Färgskiftningen hämtades från Colourbrewer. Sedan använde vi Artilects kartverktyg för att göra själva kartorna. Budgetsiffrorna indexuppräknades med hjälp av SCB:s verktyg.

Vad gick snett?

Tyvärr visade det sig att områdena tar upp så liten del av kartan att visualiseringen inte får någon berättande effekt. Skillnaden mellan 2004 och 2012 syntes knappt, trots att det handlar om en ökning på en tredjedel.
Artdatabankens uppgifter om observationer visade sig vara framtagna på ett sätt som inte kunde anses vara ett mått på biologisk mångfald. Något annat har vi inte hittat.

En annan möjlig reservplan hade varit att utvidga kartan till hela Sverige, men det visade sig att vi inte kunde få fram de budgetsiffror vi behövde under helgen.

Helsingborgs Dagblad Djuren som lever "under cover".

Helsingborgs Dagblad: Djuren som lever ”under cover”. Foto: Lotta Holmström

Djuren som lever under cover

Vad?

En presentation av djur som är så hotade av människan att det hemlighålls var de befinner sig. Positionen ljuger med upp till 25 kilometer. Vi visar vilka djuren är och var de (kanske) sågs senast. För publicering på Sveriges största djurblogg, hd.se/djurbladet.

Data?

Från Artdatabanken hämtades uppgifter om vilka arter detta gäller, deras hotklass, hur stort ”osäkerhetsfilter” som läggs på. Från Artportalen hämtade vi geografisk information om de senaste observationerna.

Metod?

Presentationen är än så länge en skiss gjord i powerpoint eftersom vi inte hade utvecklare på plats, men tanken är att den ska bli en interaktiv grafik