Arkiv | Hackaton RSS feed for this section

Fajkhack: Livestream

10 Maj

Följ introduktioner och presentationer från Fajkhack 2014 här.

Livesändning

Annonser

Här är vinnarna i FajkHack 2013

6 Maj
Vinnare i kategorin Bästa nyhet

Vinnare i kategorin Bästa nyhet: United Press. Robin Linderborg, Hans L Olofsson (NTM/Norrbottens media), Joachim Kerpner (Aftonbladet), Peter Jonsson (Mittmedia). Foto: Lotta Holmström.

United Press

Den osynliga smutsen över Norrland

Vinnare i kategorin Bästa visualisering: SVT Pejl 1. Kristofer Sjöholm, Fredrik Stålnacke och Åsa Rasmussen.

Vinnare i kategorin Bästa visualisering: SVT Pejl 1. Kristofer Sjöholm, Fredrik Stålnacke och Åsa Rasmussen. Julia Lindberg saknas på bilden. Foto: Lotta Holmström.

SVT Pejl 1

Så har den lokala medeltemperaturen förändrats + Väderpejl – kolla in gammalt väder

Vinnare i kategorin Bästa journalistiska webbtjänst: SVT Pejl 2 - Pejlpinglorna

Vinnare i kategorin Bästa journalistiska webbtjänst: SVT Pejl 2 – Pejlpinglorna. Lotta Holmström, Linnea Heppling och Helena Bengtsson. Foto: Kristofer Sjöholm.

SVT Pejl 2 – Pejlpinglorna

Soptipparna hotar vårt grundvatten

Team United Press

6 Maj

Vinnare i kategorin Bästa nyhet

Den osynliga smutsen över Norrland

I laget:  Peter Jonsson (Mittmedia/Sundsvalls tidning), Joachim Kerpner (Aftonbladet), Robin Linderborg och Hans L Olofsson (NTM/NSD/Norrbottens media). Tyvärr kom inte riktigt hela presentationen med i video. Vi beklagar detta.
Länk: http://robinlinderborg.se/hackathon

Vad?

I Norrland finns Europas sista vildmark. Men i Kiruna, Piteå, Örnsköldsvik och Sundsvall släpper industrier som statliga LKAB ut tusentals ton mikroskopiska partiklar varje år, trots forskares larm om de skadliga hälsoeffekterna.
Små partiklar, mindre än 0,001 millimeter i storlek – så kallade PM10-partiklar – orsakar stora skador på människokroppen och årligen dör mellan 3 000 och 6 000 svenskar i förtid på grund av partiklarna.

Intensiva insatser har pågått i i flera år för att minska halten i luften i de svenska storstäderna, som pekats ut som värst i landet. Men Sveriges tio största utsläppare finns inte i Stockholm, Göteborg eller Malmö, utan i Norrland. Inom gruvbrytning, skogs- och pappersindustri och kemikalieframställning står tio anläggningar för en och en halv gånger mer partikelutsläpp än de tre storstadskommunerna – tillsammans.

Visualiseringen består av en samlad webbpresentation med bilder, text och interaktiva kartor.

Den osynliga smutsen över Norrland

Team United Press: Den osynliga smutsen över Norrland.

Data?

Utsläpp av PM10 på kommunnivå – hämtat i Nationella emissionsdatabasen:
http://www.airviro.smhi.se/cgi-bin/RUS/apub.html_rusreport.cgi

Naturvårdsverkets data om industriutsläpp per industri:
http://opennv-test.cloudapp.net/Item/nv/Industriutslapp.xlsx

Befolkningsuppgifter och uppgifter om landarealyta från SCB

Metod?

Vi har gjort beräkningar med hjälp av Excel och sedan visualiserat materialet med hjälp av Javascript och GIS.

Team SVT Pejl 1

6 Maj

Vinnare i kategorin Bästa visualisering

Så har den lokala medeltemperaturen förändrats + Väderpejl – kolla in gammalt väder

I laget: Julia Lindberg, Åsa Rasmussen, Kristofer Sjöholm, Fredrik Stålnacke
Länk: Så har den lokala medeltemperaturen förändrats
Länk till vädertjänsten kommer senare.

Vad?

Den lokala uppvärmningen skiljer stort mellan olika delar av landet. Nordligaste Norrland och norra Svealand hamnar i topp med platser på upp mot och över 2 graders uppvärmning de senaste 50 åren. Längs med kusterna i Götaland hittar vi de lägsta temperaturökningarna på ca 1 grad. Med andra ord har vissa delar av landet haft dubbel så stor temperaturförändring jämfört med andra. Detta har vi fått fram genom egna analyser och beräkningar av väderdata från SMHI/Naturvårdsverket och utifrån dessa har vi sedan byggt våra visualiseringar.

Dessutom har vi byggt en vädertjänst där man kan kolla upp vilket väder det varit ett visst datum på någon av de 150 observationsplatser i Sverige mellan tiden 1961-2011. Du kan bl a få fram topplistor över temperatur och nederbörd samt uppmätta noteringar för ett specifikt datum.

Data?

Dataserier från 150 svenska meteorologiska observationsstationer åren 1961-2011. Datan är framtagen av SMHI i samarbete med Naturvårdsverket.

Här ligger datan: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/dataserier-2.1102

Metod?

SMHI har i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram observationsdata för 150 observationsplatser mellan åren 1961-2011. Vi har gått igenom samtliga dessa stationer och valt ut de med långa sammanhållna tidsserier över årsmedel för temperatur och nederbörd. Eftersom en majoritet av stationerna saknar data över hela perioden har vi valt att göra vår analys på de som har så fullständig data som möjligt men ändå täcker in hela landet. Det förekommer även några stationer som vi plockat bort eftersom de har för stor spridning och därför ger en osäker beräkningsgrund. Till exempel Jokkmokks mätstation som har flyttats flera gånger.

Efter denna analys har vi kommit fram till ca 30 st stationer där vi tycker det känns trovärdigt att göra beräkningar av det utjämnade medelvärdet för den lokala medeltemperaturförändringen. Det utjämnade medelvärdet har då tagits fram med hjälp av en linjär regressionsanalys där samtliga årsmedelvärden slagits samman matematiskt och därefter utjämnats till en rak linje från 1961 till och med 2011. Det är utifrån värdet som denna linje ger vid dessa årtal som det förändrade medelvärdet har beräknats, dvs differensen mellan de utjämnade medelvärdet för 2011 och 1961.

För analys har vi jobbat med Excel för visualiseringarna med Tableau Public.

SVT Pejls vädertjänst för att kolla upp historiskt väder en viss dag på året.

SVT Pejls vädertjänst för att kolla upp historiskt väder en viss dag på året på en viss plats.

Webbtjänsten är byggd mot ett eget API där vi hämtar datan. Backend är byggt i Django och Python. Visualiseringarna är gjorda med hjälp av JavaScript-biblioteket High Charts.

Team SvD

6 Maj

Utsläppskollen

I laget: Maria Sundén Jelmini, Karin Thurfjell, Olle Morén och Tobias Brandel
Länk: http://www.svd.se/miljovannen/

Vad?

I steg ett vill vi ge människor ett verktyg för att se hur mycket växthusgaser deras vanor genererar, och även tydliggöra vilka de största bovarna är. Till exempel visar det sig att långa flygningar står för otroligt mycket mer utsläpp per person än köttätande.

Steg två blir att samla in datan som de som använder tjänsten lämnar och bygga en karttjänst där man kan se hur vanor som är dåliga för klimatet skiljer sig åt mellan olika områden och mellan kön. Med datan vill vi skapa en karta där områden med hög andel växthusutsläpp markeras.

Data?

Köttdata från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.
Data om bil- och flygtransporter från FN:s klimatpanel och Den nationella resvaneundersökningen från SIKA (nuvarande Trafikanalys).
Data om utsläpp i olika kommuner från Swedwatch i vår exempelkarta i Google Fusion.

Utsläppskollen SvD

Utsläppskollen Miljöbov

Metod?

Generellt är det bara enkel HTML/JavaScript som visar tjänsten men ambitionen finns att läsa in de parametrar som är bedömande via API eller på annat sätt i backend. Varje körning är sedan tänkt att sparas för att kunna presenteras i t.ex. Google Fusion.

Team Grupp 6

6 Maj

Privatloggad miljödata ❤ myndighetsdata = sant

I laget: David Hall, Gitta Willén
Länk: http://www.digitalstorytelling.se/fajkhack/

Vad?

Vi vill visa att de som som redan gör så kallad lifelogging, där man loggar sin egen privata livsstilsdata, även är öppna för att med hjälp av mindre sensorer samla in privat miljödata, logga den och även dela data till en community och myndighet.

Visualiseringen visar Naturvårdsverkets nuvarande mätstationer samt var de privatpersoner, som vi tillfrågade angående deras vilja att samla in och dela egen loggad miljödata, är placerade. Naturvårdsverkets senaste data är från 2011.

Data?

Naturvårdverket PM10 och PM25 statistik.
Kollaborativt insamlad information från 84 stycken online enkätsvar.

Gitta Willén pratar om kollaborativ data-insamling.

Gitta Willén pratar om kollaborativ data-insamling. Foto: Lotta Holmström

Metod?

Vi började med att intervjua Ann-Marie på Naturvårdsverket, angående deras tankar kring att mäta miljödata, mätstationer och crowdsourcing. Hon tipsade om Anders Foureaux vid vid Enheten för Miljöinformation och IT, på Naturvårdsverket. Vi ringde upp honom och fick ytterligare information om deras tankar kring nytänkande kring miljödata. Tyvärr kunde han inte ställa upp på en intervju på så kort varsel en lördagskväll, men vi fick ta del av dokument och tips om intressanta länkar kring kollaborativt insamlande av miljödata.

Vi har använt Google Docs för att få en gemensam plattform för kommunikation och för att dela texter. Vi har har jobbar kollaborativt och med en agil process där vi stämmer av successivt efter hand som projektet framskrider. Vi tänkte sedan noga igenom vilka frågor som vi ville ställa, för att samla in så användbar data som möjligt. Vår frågeställning är hur mognadsgraden och intresset är för att logga privat miljödata och att dela den. Hur det i så fall skulle påverka vår kunskap om hälsa och miljö. Den enkät som vi använde oss av för att kollaborativt samla in information om viljan och mognadsgraden för att logga och dela miljödata, gjorde vi gemensamt i Google Forms. Den delade vi sedan online i våra nätverk och spred den så mycket som vi kunde under lördagkvällen. Vi fick en totalt 84 stycken ifyllda enkäter.

Vi delade enkäten i våra Twitterflöden, Facebook och via mejlinglistor. Vi ägnade tid åt att tacka för RT/Retweeter, att svara på frågor och att informera om FAJKHack2013 + Naturvårdsverkets öppna API.

David hämtade data från Naturvårdverket PM10 och PM25 statistik. Han plottade ut den på Google Maps med hjälp av Javascript-biblioteket D3. Vi har samlat all information på en WordPressblogg.

Team SVT Pejl 2 – Pejlpinglorna

6 Maj

Vinnare i kategorin Bästa journalistiska webbtjänst

Soptipparna hotar vårt grundvatten

I laget: Helena Bengtsson, Linnea Heppling, Lotta Holmström
Länk: http://lottaholmstrom.se/pejl/nyhet.html

Vad?

Nyhet: Hundratals deponier finns i vattenskyddsområden – och för flera av dem har man hittat föroreningar i grundvattnet.

Visualisering: Se var någonstans dessa deponier finns och klicka på kartan för att få mer information om deponierna, inklusive om man hittat föroreningar vid provtagning av grundvattnet.

Webbtjänst: Hjälp oss hitta de dolda soptipparna – sätt en nål på kartan och skicka in en bild på bilvraken och kylskåpen i naturen.

Soptipparna hotar vårt grundvatten.

Soptipparna hotar vårt grundvatten. Reporter Lotta Holmström, foto: Linnea Heppling

Data?

Naturvårdsverkets databas över aktiva deponier
Länsstyrelsernas databas EBH-stödet över potentiellt förorenade platser
Naturvårdsverkets Utsläpp i siffror
Naturvårdsverkets SMP – Svenska miljörapporteringsportalen
Sveriges vattenskyddsområden
MIFO-rapporter och andra undersökningar från länstyrelserna i Sverige

Metod?

All data från Naturvårdverket fanns från början i Excel. De aktiva deponierna lästes in i Access och där samkördes de med Utsläpp i siffror och data från SMP för att hitta koordinater för alla deponier.
Länsstyrelsernas EBH-stöd, Miljöpejl, finns i PostgreSQL och det verktyget användes också för att konvertera koordinater i RT90 till WSG84

Den färdiga tabellen lästes ut i CSV-format och samkörningen med vattenskyddsområdena (avståndsberäkning mellan deponier och områden) gjordes av vår utvecklare Fredrik i PostgreSQL och PostGis. Deponierna från Miljöpejl och de tre aktiva deponierna lades samman i en excelfil som sedan användes för visualisering i Tableau. Till denna tabell lades också information från MIFO rapporter för de tio objekt som har riskklass 1 i EBH-stödet.

För tjänsten används Google Forms och Spreadsheet för att skapa ett inmatningsformulär och databas. Javascript for att visualisera på en karta, detta kopplat till Google Maps API v3. Inslaget redigerades i Final Cut Pro och bilder behandlades i Photoshop. Naturligtvis html för att bygga siten.

Team Helsingborgs Dagblad

6 Maj

Hotade arter kan försvinna när miljöskyddsområden i Skåne får minskad budget

I laget: Peter Ferm, Maja Linden, Elin Andersson med hjälp av Artilect (Martin, Jacob och Carl).

Vad?

Nyhet: Allt större ytor i Skåne skyddas. Men budgeten för att sköta om dem blir allt mindre. Följden kan bli att hotade arter försvinner, speciellt i Skåne där majoriteten av de skyddade områdena är kulturlandskap. Kapitalförstöring, anser länsstyrelsen i Skåne.

Visualisering: En karta som visar hur de skyddade områdena i Skåne breder ut när man flyttar en markör över en slide (2004-2012). År för år blir de också blekare i färgen, för att visa att budgeten minskas. På en karta intill visas vad som händer med den biologiska mångfalden när pengarna per hektar minskas.

Bakgrund: http://hd.se/skane/2012/09/09/kvantitet-gar-fore-kvalitet-i/

Data?

Från Naturvårdsverket hämtade vi rådata med geografisk information om naturområdena inklusive information om gällandeår. Budget för skötsel av skyddade områden 2004-2013 begärdes ut från länsstyrelsen i Skåne. På Artportalen och Miljömålsportalen letade vi data om hur den biologiska mångfalden i Skåne har utvecklats övertid.

Metod?

Med hjälp av Naturvårdverkets kartverktyg säkerställde vi att informationen stämde från år till år (rådatan visade inte områden som hade slagits samman eller försvunnit). Kartutseendet hämtades från Cloudmade och anpassades grafiskt. Färgskiftningen hämtades från Colourbrewer. Sedan använde vi Artilects kartverktyg för att göra själva kartorna. Budgetsiffrorna indexuppräknades med hjälp av SCB:s verktyg.

Vad gick snett?

Tyvärr visade det sig att områdena tar upp så liten del av kartan att visualiseringen inte får någon berättande effekt. Skillnaden mellan 2004 och 2012 syntes knappt, trots att det handlar om en ökning på en tredjedel.
Artdatabankens uppgifter om observationer visade sig vara framtagna på ett sätt som inte kunde anses vara ett mått på biologisk mångfald. Något annat har vi inte hittat.

En annan möjlig reservplan hade varit att utvidga kartan till hela Sverige, men det visade sig att vi inte kunde få fram de budgetsiffror vi behövde under helgen.

Helsingborgs Dagblad Djuren som lever "under cover".

Helsingborgs Dagblad: Djuren som lever ”under cover”. Foto: Lotta Holmström

Djuren som lever under cover

Vad?

En presentation av djur som är så hotade av människan att det hemlighålls var de befinner sig. Positionen ljuger med upp till 25 kilometer. Vi visar vilka djuren är och var de (kanske) sågs senast. För publicering på Sveriges största djurblogg, hd.se/djurbladet.

Data?

Från Artdatabanken hämtades uppgifter om vilka arter detta gäller, deras hotklass, hur stort ”osäkerhetsfilter” som läggs på. Från Artportalen hämtade vi geografisk information om de senaste observationerna.

Metod?

Presentationen är än så länge en skiss gjord i powerpoint eftersom vi inte hade utvecklare på plats, men tanken är att den ska bli en interaktiv grafik

FajkHack 2013 – Här är de deltagande lagen

2 Maj

Nu är det bara två dagar kvar till vårt 24-timmars hackathon. Och nu kan jag stolt meddela laguppställningen i FajkHack 2013:

Lag 1 och 2: SVT
(uppdelning mellan lagen ej klar)
Helena Bengtsson
Linnea Heppling
Lotta Holmström
Julia Lindberg
Åsa Rasmussen
Kristofer Sjöholm
Fredrik Stålnacke

Lag 3: SvD
Tobias Brandel
Olle Morén
Maria Sundén
Karin Thurfjell

Lag 4: Helsingborgs Dagblad
Elin Andersson
Peter Ferm
Maja Linden

Lag 5
Peter Jonsson, Mittmedia/Sundsvalls tidning
Robin Linderborg, frilans snart på Aftonbladet
Joachim Kerpner, Aftonbladet
Hans L. Olofsson, NTM/Norrbottens Media

Lag 6
David Hall, TV4
Gitta Wilén, frilans
Mattias Östmar, Mediapilot

Lag 7
Pernilla Strid, Miljöaktuellt
Ulla Danné, TV4
Eventuellt även Lei (Eric) Du, Karolinska institutet

Teknisk team som bistår övriga lag: Artilect
Martin Eriksson
Jakob Kemi
Karl Ståhl

Från Fajk kommer även Leo Wallentin att delta och från Södertörns Högskola är det Ester Appelgren och Helge Hüttenrauch som sköter arrangemanget.

Idag uppmärksammar även Naturvårdsverket vårt hackathon och deras delaktighet i arrangemanget.

FajkHack 2013: 30 deltagare från 6 redaktioner anmälda, 10 platser kvar

21 Apr

I dagsläget är det ca 30 st som anmält sig till evenemanget. Eftersom vi satt en gräns på 40 deltagare så finns det alltså fortfarande möjligheter att anmäla sig här: http://korta.nu/fajkhack2013

Hittills så ser teamen ut som följande:
SVT kommer med ett eller två team
SvD kommer med ett team
Helsingborgs Dagblad kommer med ett team (prel)

I övrigt så är det medverkande anmälda personer från Sveriges Radio, Aftonbladet, Mittmedia/Sundsvalls tidning, Mediapilot + ett antal frilansare och egna företagare som jag uppskattar kan bli minst två-tre team.

Bra att veta är också att Martin Eriksson från företaget Artilect kommer att delta även i år tillsammans med en eller två av sina kollegor. Martin och co är grymt duktiga utvecklare och dataexperter (i dubbel bemärkelse) och förra året så hjälpte de till med datainhämtning, bearbetning och visualiseringar för de team som inte hade några egna utvecklare med sig. Det är denna roll de skulle vilja ha även i år så tveka inte att ta kontakt med dem inför evenemanget eller på plats, martin (at) artilect.com, 070-271 22 00, för att diskutera era idéer och vad de kan hjälpa er med.

Naturvårdsverket jobbar med att få ordning på sitt nya API för Utsläpp i siffror. Ni som skall delta kommer att får titta på detta innan själva hackathonet. Men förutom Utsläpp i siffror så finns det finns ju en massa annan data som ni kan använda er och som ni redan nu kan börja titta på ex här.

PS: Evenemanget är sponsrat av Knight-Mozilla Open News vilket gör att vi har kunnat sänka deltagaravgiften med hundra kronor (200 för medlemmar i Fajk och 300 kr för dem som inte är det). Och i det så ingår mat, fika och nätverk på plats.